Vardag i Vörå – Mikael Kaustinen, bokbusschaufför i Vörå kommun

Jag är 55 år och infödd Vöråbo. Sedan 2017 har jag arbetat som bokbusschaufför och biblioteksfunktionär på Vörå bibliotek. Förutom arbetet innehåller mitt liv en fru, två katter, ett hus i Vörå centrum, en skärivilla och ett litet jordbruk i ”Aknusin”, där jag har mina rötter. Jag har ett antal mer eller mindre gamla bilar, motorcyklar och båtar. Jag ägnar också gärna fritiden åt böcker och läsning, bil- och mc-resor och motion i form av cykling.

Tidigare har jag arbetat med tillverkning inom trähus- och metallbranschen. Mitt nuvarande jobb skiljer sig en hel del från det. Min tjänst är deltid, 75%, så ofta har jag lediga fredagar. Hur veckan i övrigt ser ut är väldigt varierande, beroende på om den innehåller mera skol- och daghemsbesök på förmiddagar eller byarundor på eftermiddagar och kvällar, då folk är hemma. Har jag byarundor börjar arbetsdagen senare. Varje vecka innehåller också en körfri dag, som för det mesta går åt till att hålla ordning i bussen och samla ihop bokbeställningar.

Till det goda med bokbussjobbet hör kundkontakterna och den tacksamhet jag möts av då jag lyckas hitta och tipsa om bra böcker. Jag tycker om att arbetet är rörligt, jag får se mig runt i byarna. Det jag saknar är att det inte är nyskapande, men det försöker jag kompensera med olika fritidsprojekt.

MIKAELS VECKA

MÅNDAG
Idag går färden till Pettersbacka, kommunens mest finskspråkiga by. Innan jag åker ser jag över beståndet av finska böcker, byter ut det som är framlagt synligt på nyhetshyllan till finskt och plockar med mig intressanta nyheter inifrån biblioteket. Jämfört med huvudbiblioteket har bussen ett litet bokurval, men eftersom jag känner mina kunder kan jag anpassa urvalet enligt det som önskas för dagen.
Normalt skulle jag börja dagen 11.30 vid skolan, men eftersom sommarlovet har börjat behöver jag inte ha så bråttom. Jag hinner äta lunch på biblioteket innan jag åker. Min uppgift vid skolan blir denna gång endast att hämta ett par lådor med böcker som ska returneras och byta ut boklådan vid daghemmet Leppäkerttu, som finns på samma gårdsplan. Vi har ett roterande system med åldersanpassade boklådor för alla skolor och dagisar, och dessa byts normalt vid varje besök. För skolornas del återstår nu bara att samla in utestående lån, medan vissa daghem håller sina över sommaren.

Efter skolan fortsätter färden till Saarentie, där jag har två hållplatser. Jag uppmanar kunderna att låna lite mer än vanligt eftersom bokbussen kommer först i augusti nästa gång. Jag påminner om att inga förseningsavgifter heller uppbärs för den här tiden. Det är alltid roligt med sporadiska besökare, för de är alltid pratsugna. Två av mina stamkunder har idag långväga gäster, en del av dem svenskspråkiga nylänningar. Trevligt!
Nästa anhalt är vid radhuset i byns centrum. Förutom de vanliga damerna har jag också fått en nyinflyttad kund, en man i min egen ålder. Alla kunder uppskattas, men eftersom vuxna män är kraftigt underrepresenterade bland biblioteksbesökarna är alla sådana hjärtligt välkomna. Färden fortsätter mot Salomaantie, en grusväg liksom alla sidovägar här. I menförestider kan vägarna vara i nog så dåligt skick men jag har, peppar peppar, aldrig behövt inhibera någon tur hit. Men visst har jag fått dra fram trycktvätten efter att ha åkt här!
Dagen avslutas på Aknusvägen där några skolbarn väntar. Före det stannar jag vid ett par postlådor och levererar beställda böcker som inte hunnit fram till Pettersbacka skola under terminen. Jag är tillbaka vid bibban halv fem och ägnar en halvtimme åt att tvätta bussen. (Den är nu inte jättesmutsig men det ska göras ibland ändå, och morgondagen ser ut att bli torr och fin.) Kvällen ägnar jag åt att se på TV-nyheter och ta en liten kvällspromenad.

TISDAG
Idag har jag kvällsturen ut till Österö, så jag kan ta sovmorgon. Vaknar vid niotiden, kokar mitt morgonte och äter frukost med gårdagens tidning och sudoku. Vädret är fint och efter att ha slöat en stund inser jag att jag bra hinner klippa gräsmattan före jobbet. Maskrosorna spretar väl högt igen. Nä, vår gräsmatta blir nog aldrig någon golfbana. Borde man göra den till blomsteräng istället, enligt modell Bonderøven Frank, till glädje för humlorna? Men hur ska den anläggas och skötas? Och blir det mycket fästingar då?

Jag börjar arbetsdagen aningen sent, klockan ett, och får sätta lite fart på för att bli startklar i tid. På golvet står flera lådor med returböcker som ska plockas undan. Nya svenskspråkiga böcker ska väljas ut till nyhetshyllan och det ska kollas om det finns beställningar och önskemål till dagens kunder. Till mina uppgifter hör också att transportera bokkassar mellan biblioteken i kommunen, det brukar röra sig om 1-2 kassar till och från Maxmo och 2-5 kassar till Oravais varje gång jag har vägarna förbi. Idag är det dock bara några böcker, maxmobibliotekarien har själv hämtat.
Jag startar mot Maxmo vid två. Vid biblioteket där hämtar jag några böcker som en skärgårdskund ska ha. Det är fråga om en av de många norska romanserier som är så populära. Den här serien, ”Tre systrar”, är en av de längsta. Den omfattar 66 böcker! De som läser serien förväntar sig att få följande böcker löpande, så det gäller för mig som funktionär att hålla beställningarna uppdaterade så allt löper smidigt.

Första hållplatsen är klockan 15.00 i Stråkaviken. En naturskön plats med båthamn, badstrand och sommartid en grillkiosk. Förutom de vanliga kunderna besöks bussen idag också av några sommarlediga barn. Följande hållplatser är Österö radhus och den före detta butiken. Men den senare har nyligen sålts till en privatperson, vilket betyder att jag blir tvungen att hitta en eller ett par nya hållplatser som passar de som brukar låna där. En stor förlust för byn att denna servicepunkt försvunnit!

Följande två stopp är busshållplatser invid skärivägen, några kilometer närmare fastlandet. I allmänhet lånas stora mängder böcker och tidningar i dessa trakter. Det beror säkert på egenintresse, men kanske också på omtanke om bokbusservicens bevarande. Verkligen roligt att verka här, tacksamma kunder och fin natur!

Nästa stopp är vid bostadsområdet Djupön, som följs av två hållplatser längs den smala Plasskatavägen. Sista hållplatsen lämnas vid sjutiden och jag åker till Vörå centrum och parkerar bussen i garaget. När jag kommer hem är klockan nästan åtta, så jag företar mig inget mer än att se TV-nyheterna. Sedan lägger jag mig och läser en stund.

ONSDAG
Idag har jag ingen körning, utan ”kontorsdag”. Dessa dagar, liksom de med tidiga körturer brukar jag stiga upp vid sjutiden och stämpla in klockan åtta. Om inga andra uppgifter väntar finns det åtminstone en som aldrig tar slut: Att byta böcker i busshyllorna så att utbudet ska kännas fräscht. Vi strävar till att med gemensamma krafter byta ut ALLA böcker i bussen en gång per år, men det är ett väldigt tidsödande, icke akut arbete, som ofta får stå tillbaka för annat.

Arbetsdagen slutar vid tre och jag ska in till Vasa på några ärenden med min fru. Onsdag betyder veteranbilsträffar i både Vasa och Korsholm, en bra chans att förena nytta med nöje alltså! Vi väljer att åka med vår lilla taklösa Mazda MX-5 då vädret är perfekt för det; riktigt varmt, men inte brännande sol. Att bilen med sina 27 år inte riktigt har uppnått veteranålder ännu må ursäktas. Jag hämtar mina nya glasögon medan frun uträttar sitt. Sedan styr vi mot Smedsby där veteranbilisterna samlas. Utflyktsmålen varierar, ibland kan de vara riktigt ”bättre hälft”-anpassade, som trädgårdar och presentbutiker, men nu får vi höra att dagens mål är Tesses cafe. Nåja, inget fel på det. Det är ju på hemvägen för oss. Vi stannar till en stund innan vi återvänder hem till vår kära TV-soffa.

TORSDAG
Idag har jag bara en hållplats, Tallkottens stora fina daghem i Oravais. Jag ska vara där klockan 10. Före det har jag en del förberedelser. Daghemmet har fyra avdelningar som alla ska ha varsin åldersanpassad boklåda. Jag måste också hinna in till Oravais bibliotek med dagens väsktransport och hämta motsvarande därifrån, innan jag far till daghemmet.

Väl vid dagiset dröjer det inte länge förrän tanterna börjar droppa in med de gamla boklådorna. Det kommer också en handfull barn från varje avdelning. Barnen är tydligt glada åt bokbussbesöket och de får själv välja några böcker, som lånas på avdelningens bibliotekskort. Och de är så väluppfostrade, det hälsas och tackas och önskas glad sommar så hjärtligt!

En del av returböckerna från dagiset hör hemma på Oravais bibliotek, så jag lämnar av dem där före jag äter lunch. Jag kör tillbaka till Vörå mitt i en häftig regnskur. Resten av arbetsdagen går åt till att plocka undan i bussen, förbereda måndagens körtur och uppdatera min dagbok.
Eftersom jag börjat tidigt kan jag åka hem klockan tre. Nu då arbetsveckan är slut kan jag inte motstå en liten eftermiddagstupplur. När jag vaknar är klockan halv sex. Solen skiner och jag känner för att röra på mig och få lite frisk luft. Jag grenslar cykeln och styr planlöst söderut genom centrum, men bestämmer mig sedan för att cykla till Tervajoki-grillen och äta en smakbit där. Visst blir det långt – över 40 kilometer – men med fint väder, gott om tid och ett motiverande mål går det bra. Jag är hemma vid niotiden, trött men nöjd med mig själv.

FREDAG
Idag är jag ledig, så det blir slömorgon med stressfri frukost och sudoku. Förmiddagen ägnar jag åt att betala räkningar och reda upp pappershögen som samlats på mitt skrivbord. På eftermiddagen far jag till mina föräldrar där ett rörarbete väntar. Vattenledningen till det gamla fähuset har varit avstängd på grund av läckage, men nu har jag alla delar som behövs för att skruva ihop det igen. Det finns inte längre några djur där, men vattnet behövs bland annat för att tvätta jordbruksmaskiner. Mamma bjuder på mat och vi har det allmänt trevligt.

LÖRDAG
Vi har en båtplats i en liten hamn längst ut i Sundomskären och idag hålls talko där. Vi har inte deltagit alla år, men jag tycker jag kan åka denna gång så undgår vi straffavgiften som annars påförs. När jag kommer fram, efter en timmes bilfärd, är det redan full aktivitet. Några trimmar gräs och röjer buskar, ett gäng håller på och förnyar en brygga, assisterade av en grävmaskin. Som vanligt är det ingen som kommenderar, man får hugga i där man känner för det. En kompis tar sig an att riva den gamla bryggan och jag hjälper till att dra ut spikarna. Plankorna är inte så dåliga, kanske kan de återanvändas till något. Bojen bakom vår båt har länge varit på fel ställe, så efteråt hjälps vi åt att dra loss den ur bottengyttjan och flytta den. Talkot avslutas med korvgrillning och stämningen är gemytlig, många är på väg till sina villor med båt och passar på att skölja ner korven med öl. Jag ska dock hem och på vägen shoppa i Vasa. Lite fler rördelar från Biltema, matvaror från Lidl och en beställd stege ska hämtas från Stark.
Hemma väntar en mysig hemmakväll med TV och alla bekvämligheter. Djupfrysta pizzor från Lidl, kompletterade med egna fyllningar.

SÖNDAG
Vilodag utan speciella åtaganden, förutom en födelsedagsuppvaktning på kvällen. Jag ägnar förmiddagen åt att leka med datorn och den 3D-printer som jag köpte ifjol, men som på grund av föråldrad dator mest samlat damm. Nu är jag bättre rustad och det är fantastiskt att kunna skapa nya former, först på dataskärmen och sedan som ett verkligt plastföremål som sakta växer fram på printerns platta.
Det blir eftermiddag och jag har gott om tid före kalaset, så tar jag en sväng till Aknus. En kopparrörskoppling började droppa efter senaste rörarbetet, så det är lika bra att få den bytt innan det börjar läcka på allvar. Det är inget stort arbete så jag hinner bra hem och snygga till mig innan kalaset. Eller kalas är väl att ta i, jubilaren har uppvaktats av hela släkten redan tidigare, så nu är det bara vi två på besök. Men gräddkaka finns kvar och det hela får karaktären av en trevlig kaffestund, det är en tid sedan jag träffat denna människa. Vi är hemma vid niotiden och hinner ännu ta del av de senaste världshändelserna innan vi lägger oss.